Nu är vi i slutspurten av vår tid i projektet äppelringar. Även om vi som bibliotek bara står i uppstart av vår äppelhylla så är det fram till nyår själva projektet håller på.
Ett steg i avslutningen av projektet var i dag, då jag informerade mina kollegor på ett morgonmöte om vår äppelhylla. Vad är en äppelhylla? Projektet Äppelringar. Vår äppelhylla här på Hisingens bibliotek och framtidsplaner. Var de punkter som jag tog upp. Jag hade med smakprov från alla våra avdelningar på äppelhyllan som vi tittade, kände på och diskuterade.
Ett lyckat möte som gav mersmak för mig som har jobbat med äppelhyllan ett drygt år och för mina kollegor. Alla var mycket positiva till vår äppelhylla och överens om att vi naturligtvis måste jobba vidare med den och utveckla den även efter projekttidens slut. Det efterfrågades också ett till möte vid den faktiska äppelhyllan där vi kan lära oss mer om alla spännande medier som finns.
Idag har vi 6 stycken avdelningar i vår äppelhylla. Varje avdelning har några underavdelningar. Inspiration har vi tagit från Halmstads stadsbibliotek som har en bra och välbesökt äppelhylla.
Våra avdelningar är (huvudavdelning har siffra framför sig och underavdelningar står under respektive huvudavdelning):
1. Fakta om funktionsnedsättning
Fakta om funktionsnedsättning
Funktionsnedsättning i berättelser
2. Synnedsättning
Fakta om synnedsättning
Synnedsättning i berättelser
Berättelser med punktskrift
Taktila bilderböcker
Bok & Daisy / Talböcker
3. Hörselnedsättning
Fakta om hörselnedsättning
Hörselnedsättning i berättelser
Berättelser på teckenspråk
4. AKK (alternativ och kompletterande kommunikation)
Fakta om TAKK
Berättelser med TAKK (teckenstöd)
Teckensång
Bliss
Pictogram
5. Språkstimulering
Spårkpuffen
Flanosagor
CD-ROM spel
6. För vuxna
Berättelser och fakta böcker om barns funktionsnedsättning
Metodhandböcker
Om läs- och skrivsvårigheter
Naturligtvis har vi jobbat med vår hylla under hela hösten. Även om det inte har synts här på bloggen. Men jag kommer uppdatera bloggen inom kort om allt som har hänt här. Både med och utan bilder.
tisdag 26 november 2013
tisdag 24 september 2013
En familj som alla andra?
En familj som alla andra? Är rubriken på en spännande föreläsning som kommer hållas här på Hisingens bibliotek onsdagen den 9 oktober (under dyslexiveckan).
Föreläsningen har underrubriken: Att skapa sig en vardagslunk bland remisser, habiliteringsbesök och nätverksmöten.
Hur är det att leva med ett barn med särskilda behov? Vilka är dessa behov, och vem bestämmer det?
Hur finner man normalitet och autonomi när så många är med och tycker till om ens liv? Hur förhåller man sig till en värld som på ytan ter sig bekant, men vars
innehåll är fullständigt nytt? Och är det enkla livet med nödvändighet det bästa?
Det här är en berättelse om hur det kan vara att leva som förälder till ett annorlunda barn,
om bemötande och behandling inom vård, habilitering och barnomsorg, av såväl personal
som andra föräldrar. Om konsten att balansera ett liv med en fot i den vanliga världen och
en fot i den annorlunda - och att göra det med huvudet högt, och humorn i behåll.
Stina Gidlöf är utbildad gymnasielärare och har i den rollen mångårig erfarenhet av att
föreläsa för ungdomar. Hon är också mamma till ett barn med Downs syndrom och en hel
del andra egenheter, och det är med utgångspunkt i de erfarenheterna som hon 2010
startade företaget Annorlunda Vision. Hon arbetar på heltid som föreläsare, och verkar
över hela Sverige. 2013 gav hon ut boken "Ett sådant barn", om att bli förälder till ett barn som
inte är som alla andra, och att anpassa sig till en annorlunda verklighet.
När: 9 oktober 2013
Tid: Börjar kl. 18
Var: Synpunkten, Hisingens bibliotek
Amälan: Fri entré - men du behöver anmäla dig i förväg till biblioteket på telefon 031-3667101
VÄLKOMNA!
Föreläsningen har underrubriken: Att skapa sig en vardagslunk bland remisser, habiliteringsbesök och nätverksmöten.
Hur är det att leva med ett barn med särskilda behov? Vilka är dessa behov, och vem bestämmer det?
 |
| Stina Gidlöf |
innehåll är fullständigt nytt? Och är det enkla livet med nödvändighet det bästa?
Det här är en berättelse om hur det kan vara att leva som förälder till ett annorlunda barn,
om bemötande och behandling inom vård, habilitering och barnomsorg, av såväl personal
som andra föräldrar. Om konsten att balansera ett liv med en fot i den vanliga världen och
en fot i den annorlunda - och att göra det med huvudet högt, och humorn i behåll.
Stina Gidlöf är utbildad gymnasielärare och har i den rollen mångårig erfarenhet av att
föreläsa för ungdomar. Hon är också mamma till ett barn med Downs syndrom och en hel
del andra egenheter, och det är med utgångspunkt i de erfarenheterna som hon 2010
startade företaget Annorlunda Vision. Hon arbetar på heltid som föreläsare, och verkar
över hela Sverige. 2013 gav hon ut boken "Ett sådant barn", om att bli förälder till ett barn som
inte är som alla andra, och att anpassa sig till en annorlunda verklighet.
När: 9 oktober 2013
Tid: Börjar kl. 18
Var: Synpunkten, Hisingens bibliotek
Amälan: Fri entré - men du behöver anmäla dig i förväg till biblioteket på telefon 031-3667101
VÄLKOMNA!
söndag 2 juni 2013
Studiebesök: äppelhyllan på Halmstad bibliotek
Måndagen den 27 maj var jag och tre kollegor iväg på studiebesök. Vi besökte Halmstads bibliotek och deras äppelhylla. En toppendag med mass matnyttig information och utbyte. Vi som åkte är alla med i projektet äppelringar och jobbar med äppelhyllor runt om på våra stadsdelsbibliotek i Göteborg.
Ulrika som jobbar med Äppelhyllan på Halmstads bibliotek hade vänligheten att ta emot oss och berätta om deras verksamhet. Det är alltid bra att komma iväg och se andra verksamheter och få en bild av hur man kan göra. Halmstad har byggt upp sin äppelhylla under en längre tid och har ett bra samarbete med bland annat BVC och logopeder. Något som vi här i Göteborg önskar få till också.
I Halmstad jobbar man också mycket med Språk-kedjan som de har utformat. Och det var intressant att få ta del av deras erfarenheter. I varje språkkedjeväska finns ett infokort och en DVD med information om hur man kan använda sig av väskan. Detta är unikt för Språk-kedjan.
I väskorna finns det enklare och svårare material. Målgruppen är förskolebarn i åldrarna 3-6 år. Men som alltid så är åldern flytande då barn utvecklas olika. Många gånger kanske inte familjen behöver låna hela väskan om det till exempel är ett specifikt ljud som barnet behöver öva på.
Vart tionde barn har någon form av språklig problematik och remitteras till logoped från BVC. Det kan ta tid att utröna vad som är problemet. Men här kan vi som bibliotek vara en resurs. Vi kan inte ställa diagnos eller behandla men vi kan tillhandahålla arbetsmaterial - böcker och olika specialmedier. Innan, under och efter behandling.
Något som vi kan ta till oss är att, som de, koncentrera sig på språkutveckling istället för att stirra sig blind på funktionsnedsättning. På så vis vidgar vi äppelhylleprojektet och vi bjuder också in alla barn. Här på Hisingens bibliotek har vi kommit en bit på väg genom att använda oss av Språkpuffarna.
Vart fjärde barn har någon gång haft språkproblematik. Det är 25% av alla barn! Detta är alltså ett område som vi måste fortsätta att satsa tid och pengar på. Mycket av det material som finns på Äppelhyllan passar alla barn som lär sig ett språk. Halmstads bibliotek (liksom här i Göteborg) har bara låst talböcker och bok+talbok för en specifik målgrupp. Allt annat material i äppelhyllan får alla låna inklusive språkväskorna i Språkkedjan. Det gäller också den äppeldator som finns på Halmstads bibliotek. Alla får använda den, dock är den låst till vissa spel och man kommer inte ut på nätet på den. En tanke som kan appliceras om man köper in Ipads till Äppelhyllan. Alla får testa att spela och spelen som finns på datorn går också att låna hem. Halmstads bibliotek har olika spel i datorn som man kontinuerligt byter ut. De har fått bra respons på sin äppeldator som är placerad mellan barn och ungdomsavdelningen. Avskilt men inte undangömd.
De som främst besöker Äppelhyllan på Halmstads bibliotek är föräldrar tillsammans med sina barn och pedagoger som jobbar med barn. Barn kommer inte självmant och säger: "Hej, jag behöver utveckla mitt ordförråd..." Däremot har man valt att i äppelhyllan bara ha material och information som vänder sig till barn och unga. Information och böcker till de vuxna finns istället på föräldrahyllan. Även Lättlästa böcker har de plockat bort från äppelhyllan och satt dem med de "vanliga" böckerna. Allt för att renodla äppelhyllan till att handla om specialmedier.
Ett tips och förslag som vi blev hemskickade med var att utforma en gemensam medieplan för äppelhyllan i Göteborg. Ett riktmärke om vad som kan finnas i en äppelhylla. Sedan kan äppelhyllan se olika ut i olika stadsdelar beroende av vilka invånarna är i respektive stadsdel. Men då har vi en utgångspunkt, ett riktmärke att jobba utefter.
Ett Stort Tack! till Ulrika på Halmstads bibliotek för att vi fick komma och se ert arbete med Äppelhyllan det gav många tankar och tips som vi kan jobba vidare med.
Ulrika som jobbar med Äppelhyllan på Halmstads bibliotek hade vänligheten att ta emot oss och berätta om deras verksamhet. Det är alltid bra att komma iväg och se andra verksamheter och få en bild av hur man kan göra. Halmstad har byggt upp sin äppelhylla under en längre tid och har ett bra samarbete med bland annat BVC och logopeder. Något som vi här i Göteborg önskar få till också.
I Halmstad jobbar man också mycket med Språk-kedjan som de har utformat. Och det var intressant att få ta del av deras erfarenheter. I varje språkkedjeväska finns ett infokort och en DVD med information om hur man kan använda sig av väskan. Detta är unikt för Språk-kedjan.
I väskorna finns det enklare och svårare material. Målgruppen är förskolebarn i åldrarna 3-6 år. Men som alltid så är åldern flytande då barn utvecklas olika. Många gånger kanske inte familjen behöver låna hela väskan om det till exempel är ett specifikt ljud som barnet behöver öva på.
Vart tionde barn har någon form av språklig problematik och remitteras till logoped från BVC. Det kan ta tid att utröna vad som är problemet. Men här kan vi som bibliotek vara en resurs. Vi kan inte ställa diagnos eller behandla men vi kan tillhandahålla arbetsmaterial - böcker och olika specialmedier. Innan, under och efter behandling.
Något som vi kan ta till oss är att, som de, koncentrera sig på språkutveckling istället för att stirra sig blind på funktionsnedsättning. På så vis vidgar vi äppelhylleprojektet och vi bjuder också in alla barn. Här på Hisingens bibliotek har vi kommit en bit på väg genom att använda oss av Språkpuffarna.
Vart fjärde barn har någon gång haft språkproblematik. Det är 25% av alla barn! Detta är alltså ett område som vi måste fortsätta att satsa tid och pengar på. Mycket av det material som finns på Äppelhyllan passar alla barn som lär sig ett språk. Halmstads bibliotek (liksom här i Göteborg) har bara låst talböcker och bok+talbok för en specifik målgrupp. Allt annat material i äppelhyllan får alla låna inklusive språkväskorna i Språkkedjan. Det gäller också den äppeldator som finns på Halmstads bibliotek. Alla får använda den, dock är den låst till vissa spel och man kommer inte ut på nätet på den. En tanke som kan appliceras om man köper in Ipads till Äppelhyllan. Alla får testa att spela och spelen som finns på datorn går också att låna hem. Halmstads bibliotek har olika spel i datorn som man kontinuerligt byter ut. De har fått bra respons på sin äppeldator som är placerad mellan barn och ungdomsavdelningen. Avskilt men inte undangömd.
De som främst besöker Äppelhyllan på Halmstads bibliotek är föräldrar tillsammans med sina barn och pedagoger som jobbar med barn. Barn kommer inte självmant och säger: "Hej, jag behöver utveckla mitt ordförråd..." Däremot har man valt att i äppelhyllan bara ha material och information som vänder sig till barn och unga. Information och böcker till de vuxna finns istället på föräldrahyllan. Även Lättlästa böcker har de plockat bort från äppelhyllan och satt dem med de "vanliga" böckerna. Allt för att renodla äppelhyllan till att handla om specialmedier.
Ett tips och förslag som vi blev hemskickade med var att utforma en gemensam medieplan för äppelhyllan i Göteborg. Ett riktmärke om vad som kan finnas i en äppelhylla. Sedan kan äppelhyllan se olika ut i olika stadsdelar beroende av vilka invånarna är i respektive stadsdel. Men då har vi en utgångspunkt, ett riktmärke att jobba utefter.
Ett Stort Tack! till Ulrika på Halmstads bibliotek för att vi fick komma och se ert arbete med Äppelhyllan det gav många tankar och tips som vi kan jobba vidare med.
tisdag 14 maj 2013
Studiedag med basfakta om MTM:s tillgängliga medier för barn
Den 12 april hade Myndigheten för tillgängliga medier (före detta Tal- & punktskriftsbiblioteket) en studiedag angående deras tillgängliga medier för barn.
Vi var fyra stycken från Hisingens bibliotek som hade möjlighet att åka på denna fortbildning tack vare pengar från äppelringsprojektet. Styrkan med att åka flera är många, men framför allt sprider vi kompetensen inom biblioteket. Vi blir fler som kan hjälpa till när det gäller tillgängliga medier.
Ingen av oss hade tidigare varit på någon av MTM:s informationstillfällen utan vi kände alla ett behov av att ta del av information kring deras tillgängliga medier för barn och unga.
6% av Sveriges befolkningen (600 000 personer) skulle kunna och/eller har ett behov av att använda sig av MTM:s utbud. Men idag ser siffrorna ut:
70 000 talboksanvändare
4 700 högskolestudenter
7 500 taltidningsprenumeranter
485 punktskriftsanvändare
30 000 personer använder sig av tjänsten "Egen nedladdning", 12 300 av dessa är under 18 år och det finns 3 000 registrerare av egen nedladdning.
MTM:s produktion varje år består av 3 000 talböcker, 400 punktskriftsböcker och 3 taktila böcker. Myndigheten har gått från att förmedla litteratur till att förmedla medier.
Vid en enkätundersökning där 171 bibliotek svarade på frågan om vad som är mest lånat ur deras äppelhyllor blev svaren: talböcker, teckenspråk, tecken som stöd, taktila böcker. Det är tänkt att äppelhyllan ska vara ett skyltfönster/smörgåsbord av vilken typ av media man kan finna till alternativ läsning. Böcker är böcker oavsett media!
Skillnaden mellan ljud- och talböcker
Skillnaden mellan ljud- och talböcker är enbart upphovsrättsliga. Talböcker är till för all de som har en läsnedsättning av någon sort. Det kan vara en tillfällig eller en mer permanent läsnedsättnig. Dock får man inte låna talböcker för att lära sig svenska som andraspråk. Utan då är man hänvisad till ljudböcker. Hörselskadade får använda talböcker.
Läromedel för grundskolan och gymnasiet gör inte MTM utan det är SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) som gör dessa medier. MTM ansvarar för högskoleläromedel samt barn och ungas fritidsläsning.
För att få ladda ned talböcker till sitt
(skol)bibliotek måste man ansöka om talbokstillstånd från justitiedepartementet. Tillståndet gäller enbart skolbibliotek inte lärare eller skolan. Man måste ha ett fungerande bibliotek med personal som känner till reglerna för att få tillstånd. Det är bara skolbiblioteks-personalen som får ladda ned.
Vid registrering av en låntagare under 18 år måste målsman godkänna ett avtal med MTM. Det är 6 månaders lånetid och olovlig spridning av materialet leder till åtal för målsman.
Språk = svenskt teckenspråk
Stöd = TAKK - Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation (används oftast av barn), TSS - Tecken Som Stöd (används av vuxna).
Skillnader: Man kan inte tala svenska och teckna samtidigt. Teckenspråket har inget skriftspråk.
Böcker är böcker oavsett media!
- är en devis som vi fick med oss från denna mycket informativa dag.
Ps.
MTM:s nya webbkatalog där du kan hitta all specialmedia heter Legimus och finns nu även som app.
Läs mer på MTM:s hemsida.
Vi var fyra stycken från Hisingens bibliotek som hade möjlighet att åka på denna fortbildning tack vare pengar från äppelringsprojektet. Styrkan med att åka flera är många, men framför allt sprider vi kompetensen inom biblioteket. Vi blir fler som kan hjälpa till när det gäller tillgängliga medier.
Ingen av oss hade tidigare varit på någon av MTM:s informationstillfällen utan vi kände alla ett behov av att ta del av information kring deras tillgängliga medier för barn och unga.
Här nedan har jag sammanfattat några av mina anteckningar från denna dag:
Om MTM
MTM har varit en statlig myndighet sedan 1980. De står under kulturdepartementet. Deras vision är: Ett samhälle där alla medier är tillgängliga.6% av Sveriges befolkningen (600 000 personer) skulle kunna och/eller har ett behov av att använda sig av MTM:s utbud. Men idag ser siffrorna ut:
70 000 talboksanvändare
4 700 högskolestudenter
7 500 taltidningsprenumeranter
485 punktskriftsanvändare
30 000 personer använder sig av tjänsten "Egen nedladdning", 12 300 av dessa är under 18 år och det finns 3 000 registrerare av egen nedladdning.
MTM:s produktion varje år består av 3 000 talböcker, 400 punktskriftsböcker och 3 taktila böcker. Myndigheten har gått från att förmedla litteratur till att förmedla medier.
Vid en enkätundersökning där 171 bibliotek svarade på frågan om vad som är mest lånat ur deras äppelhyllor blev svaren: talböcker, teckenspråk, tecken som stöd, taktila böcker. Det är tänkt att äppelhyllan ska vara ett skyltfönster/smörgåsbord av vilken typ av media man kan finna till alternativ läsning. Böcker är böcker oavsett media!
Skillnaden mellan ljud- och talböcker
Skillnaden mellan ljud- och talböcker är enbart upphovsrättsliga. Talböcker är till för all de som har en läsnedsättning av någon sort. Det kan vara en tillfällig eller en mer permanent läsnedsättnig. Dock får man inte låna talböcker för att lära sig svenska som andraspråk. Utan då är man hänvisad till ljudböcker. Hörselskadade får använda talböcker.
Vad finns det för talböcker?
Drygt 98 000 daisy-talböcker finns i MTM:s katalog. Varav 12 700 för barn och unga (under 18 år).Läromedel för grundskolan och gymnasiet gör inte MTM utan det är SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) som gör dessa medier. MTM ansvarar för högskoleläromedel samt barn och ungas fritidsläsning.
Talbokstillstånd
För att få ladda ned talböcker till sitt 
(skol)bibliotek måste man ansöka om talbokstillstånd från justitiedepartementet. Tillståndet gäller enbart skolbibliotek inte lärare eller skolan. Man måste ha ett fungerande bibliotek med personal som känner till reglerna för att få tillstånd. Det är bara skolbiblioteks-personalen som får ladda ned.
Vid registrering av en låntagare under 18 år måste målsman godkänna ett avtal med MTM. Det är 6 månaders lånetid och olovlig spridning av materialet leder till åtal för målsman.
Taktila böcker
Den taktila boken är ofta en förenklad version av redan existerande bilderbok. Taktila böcker kallas även för känselböcker. De har ofta stora kontraster, olika material och strukturer. Bokens text består av både tryckt storstil och punktskrift.Punktskrift
Punktskriften är ett internationellt system men inget eget språk så som teckenspråket. Utan detta är enkom ett skriftsystem. I Sverige rör det sig om en liten grupp låntagare som lånar direkt från MTM. Det finns flera tusen punktskriftsböcker för barn. Det finns även annan service för punktskriftsläsare från MTM - punktskriftstjänst. De två existerande punktskriftssystemen är Brailles system och Moon system (brittiskt).Skillnaden mellan teckenspråk och teckenstöd
Teckenspråket är ett eget språk med egen grammatik. Det är ett av Sveriges minoritetsspråk. Tecken som stöd används för att understryka, emfasera ord i det svenska språket.Språk = svenskt teckenspråk
Stöd = TAKK - Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation (används oftast av barn), TSS - Tecken Som Stöd (används av vuxna).
Skillnader: Man kan inte tala svenska och teckna samtidigt. Teckenspråket har inget skriftspråk.
Böcker på teckenspråk
Den fysiska teckenspråkiga boken idag är en DVD. Det är böcker översatta på teckenspråk. Vanliga böcker (till exempel Max bil) är tecken med stöd. Teckenspråket är ett rörligt språk som inte går att sätta på papper! Om teckenspråk är i en bok, sitter teckenspråket på en DVD i den fysiska boken.Böcker är böcker oavsett media!
- är en devis som vi fick med oss från denna mycket informativa dag.
Ps.
MTM:s nya webbkatalog där du kan hitta all specialmedia heter Legimus och finns nu även som app.
Läs mer på MTM:s hemsida.
måndag 13 maj 2013
Äppelhyllemöte
Idag har vi som är med i Äppelringsprojektet år 2 haft ett av våra nätverksmöten. Vi brukar träffas med jämna mellanrum och prata om hur det går för oss angående projektet och våra äppelhyllor. Tipsa varandra om bra inköp, fortbildningar med mera.
Idag hade vi ett litet kortare möte där vi bland annat diskuterade kommande studiebesök på Halmstads bibliotek (den 27 maj) och även ett studiebesök på DART här i Göteborg.
Vi pratade också om att boka föreläsningar till hösten på tema funktionshinder.
Idag hade vi ett litet kortare möte där vi bland annat diskuterade kommande studiebesök på Halmstads bibliotek (den 27 maj) och även ett studiebesök på DART här i Göteborg.
Vi pratade också om att boka föreläsningar till hösten på tema funktionshinder.
torsdag 4 april 2013
Hur kan barn få en lättare skolgång?
Den handlar om hur föräldrar i samverkan med förskola och skola kan upptäcka och förebygga läs- och skrivsvårigheter hos barn.
Föreläsningen är den 23 april kl. 18 i Stora Salen på Kåken och det är fri enté!
Ta tillfället i akt att lyssna på hur vi kan bli bättre på att hjälpa våra barn.
torsdag 21 mars 2013
Ta lärdom av andra och varandra
Under de första månaderna har Anna och jag varit på två studiebesök ang äppelhyllan. Kortedala och Västra Frölundas bibliotek. Två besök som gav oss mycket i vårt egna arbete med äppelhyllan. Både Kortedala och Frölunda var med i Äppelringsprojektet förra året (år 1) och var vänliga att dela med sig av sina med- och mottgångar. Tankar och idéer. Reflektioner och framtidsspaningar.
För mig och Anna som är relativt nya på området var det guld värt att få komma ut och se dessa verksamheter.
Biblioteken var också vänliga nog att dela med sig av sitt material - så att vi inte behöver uppfinna hjulet på nytt. Utan hoppa på i farten så att säga.
Vad vi kommer ägna oss nu framöver med är inköp. Att fylla våra hyllor med nytt och attraktivt material. Vi kommer också att åka på en några fortbildningstillfällen. Först ut är MTM:s informationsdag om tillgängliga media för barn och unga.
Ser också fram emot nästa studiebesök som är den 27 maj. Denna gång bär det av till Halmstads bibliotek och deras äppelhylla.
Fortbildningstillfällen under våren:
Studiedag med basfakta om MTMs tillgängliga medier för barn 12 april
Leva & Fungera Mässan 16-18 april
Kommunikationskarneval 6-7 maj
och naturligtvis Svensk Biblioteksförenings nätverksträff för äppelhyllor den 5 november i höst.
För mig och Anna som är relativt nya på området var det guld värt att få komma ut och se dessa verksamheter.
Biblioteken var också vänliga nog att dela med sig av sitt material - så att vi inte behöver uppfinna hjulet på nytt. Utan hoppa på i farten så att säga.
Vad vi kommer ägna oss nu framöver med är inköp. Att fylla våra hyllor med nytt och attraktivt material. Vi kommer också att åka på en några fortbildningstillfällen. Först ut är MTM:s informationsdag om tillgängliga media för barn och unga.
Ser också fram emot nästa studiebesök som är den 27 maj. Denna gång bär det av till Halmstads bibliotek och deras äppelhylla.
Fortbildningstillfällen under våren:
Studiedag med basfakta om MTMs tillgängliga medier för barn 12 april
Leva & Fungera Mässan 16-18 april
Kommunikationskarneval 6-7 maj
och naturligtvis Svensk Biblioteksförenings nätverksträff för äppelhyllor den 5 november i höst.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)